seiljha

Visst kan det hända olyckor. Det är vanligare än man vill inse. Men när det händer någon man bryr sig om så är det presic som om någon häller en hink kallt vatten över en så att blodet fryser till is och inte vill cirkulera. Först trodde jag inte på sms:et. Men när jag sett kort på bilen och hur den såg ut så förstod jag att det hade hänt. Och det hade kunnat gå Riktigt illa.

*tyst minut för snövit innan du fortsätter läsa*

Jag är fruktansvärt glad att du klarade dig utan större skador. Jag vågar/vill inte ens tänkta på hur illa det kunde gått. Du är en nära vän. Som en avlägsen syssling/kusin, eller kanske till och med halvbror. Tanken på att ditt ljus kunde slocknat idag skrämmer skiten ur mig. Men nu släktes det inte. Tacka fan för det...!

Är det nått, om du vill prata, oavsett tid på dygnet så är det bara att ringa.